Hur länge ska jag få bo tillsammans med och dela barnets vardag? Kan vi planera för en semesterresa sex, sju månader framåt? Kommer vi att fira även nästa jul tillsammans? Det är svårt och speciellt. Men som vuxen, finns det på något vis en "inbyggd" vetskap om att barnet skall "försvinna", för när ett barn utvecklas och växer sig stort, så flyttar det, relationen ändras och detta är en naturlig process där jag som vuxen blir mindre central i barnets värld. Men för ett barn, är det en fruktansvärd process att bli lämnad, övergiven, förflyttad…

Jag har själv varit familjehemsplacerad men jag var ganska stor, 15 år, när jag "äntligen" fick LVU och inte behövde bo kvar hemma längre. Men jag tror ändå jag kan leva mig i hur det är att växa upp på familjehem med den otryggheten i att inte veta hur länge man får stanna, hur länge man ska dela vardag och boende tillsammans. Min mamma hade svåra depressioner ock kriser och försökte ta sitt liv, och var inlagd på sjukhus och jag visste aldrig om hon skulle komma tillbaka. 

Det gör så ont att också mina egna barn tvingats växa upp på samma vis. Jag har dock fått förmånen att få bli frisk, till skillnad från min egen mamma och jag hoppas få fortsätta vara en viktig person i mina barns liv, trots att de idag är stora och inte längre bor hemma.

Läs gärna artikeln nedan, om en familj som haft många barn i sin familj och det tomrum som de upplever när ett barn flyttar. 

http://www.mama.nu/Aktuellt/Veronica-ar-familjehemsmamma-Nar-ett-barn-flyttar-vidare-blir-det-tomt