Ägnar min lördagskväll åt att läsa en gammal rapport från Rädda Barnen, som jag hittat på antikvariat i Lund, tidigare i veckan. Den heter ”Fosterbarn” och kom ut 1984. Året innan jag själv blev fosterbarn och nästan 20 år före mina egna barn placerades och blev fosterbarn, de också.

Varför händer det inte mer, inte bättre saker på detta område? I början av 1800-talet var de flesta fosterbarnen så kallade ”oäkta barn”, det vill säga att de inte var avlade och födda inom äktenskapet. 200 år senare, i början av 2000-talet är det fortfarande så. Man skulle ju kunna dra slutsatsen att ogifta mödrar är synnerligen dåliga på att ta hand om sin avkomma, men det är förstås inte sant. Det är ett patriarkaliskt samhälle som skapar förhållanden som missgynnar ogifta mödrar, så till den grad att de får svårt att skydda sina barn, försörja sina barn, svårt att skapa barntrygga hemförhållanden.

Det patriarkala samhället är inte bara medskyldigt till att barnen far illa, de är dessutom urusla på att överta vården av dessa barn. Det har aldrig gått bra för de omhändertagna barnen…

Jag tror inte att det är gynnsamt för barn i allmänhet att växa upp med ensamstående mödrar, det är inte det jag menar men jag är tämligen övertygad om att vi kunde förbättra barns uppväxtvillkor genom att flytta fokus från ”familjepolitiken” till ”barnpolitiken”. Ett barn behöver många trygga relationer runt sig. De vuxna behöver vara trygga. Ett samhälle som inkluderar – även dem som inte råkar vara vita heterosexuella män med en fast anställning – ger fler trygga vuxna. Vi har inte råd att fortsätta med en politik som i första hand gynnar företag med ekonomisk vinstmaxim, som har regelverk som missgynnar alternativa boendeformer och familjebildningar. För många hamnar utanför, mår dåligt, kan inte vara bra förebilder för varken sina egna eller andras barn.

Det är förstås en utopisk tanke, att man kan förändra hela den patriarkala samhällsstrukturen, åtminstone under överskådlig framtid, men vi kan väl i alla fall försöka tänka i lite vidare banor, vilja se, våga ifrågasätta…